Förberedelse inför besiktningen

På detta sätt kan du underlätta ett positivt besiktningsbeslut!

Under besiktningen granskas de delar av bilen som enligt lagen bör kontrolleras. En hel del felaktigheter och brister, som påverkar fordonets säkerhet och funktionalitet, kan du faktiskt fastställa själv. Du kan slippa reparationsuppmaningar eller till och med underkända beslut genom att reparera de brister du hittat. Nedan följer instruktioner för alldagliga bilister.

Kontrollpunkt: Identifiering av fordonet

Tillverkningsnummer, registeranmärkningar, dokument, registerskylt

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • Om tillverkningsnumret är besvärligt placerat, försök komma ihåg stället så går nästa besiktning smidigare.
  • Om tillverkningsnumret finns på ett ställe där det lätt blir smutsigt och svårt att urskilja, kan det också försvåra besiktningen.
  • Fordonets registreringsskyltar ska vara på sina rätta platser.

Kontrollpunkt: Hjulupphängning, hjul och fjädring

Framaxlar, bakaxlar, fjädring samt stötdämpning, däck och fälgar

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • Däcktrycket bör kontrolleras före besiktningen. Däcktrycket påverkar fjädringens och stötdämparnas funktion, samt trafiksäkerheten och däckens slitage. 
  • Kontrollera däckena och fälgarna (slityta, synliga skador) före besiktningen.
  • Typiska axelfel hittas i mellanrummen mellan leder och lagringspunkter.

Kontrollpunkt: Bromssystem

Färdbroms, dynamometertest av färdbroms, dynamometertest av parkeringsbroms (handbroms), parkeringsbroms, annan broms och tillsatsbromssystem

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • Bromsa kraftigt några gånger innan du kommer med bilen till bromstestet. Detta rengör friktionsytorna. På det här viset ger bromsarna korrekta mätresultat i besiktningen.
  • Du kan också testa parkeringsbromsen försiktigt under körning.
  • Se till att du gör bromstesterna på ett ställe där du inte orsakar fara för annan trafik!

Kontrollpunkt: Belysning och elutrustning

Halvljus, helljus, framljus, extraljus, bakljus, bromsljus, blinkers, lykta för registreringsskylt, övriga ljus och belysta skyltar, batteri och ledningar, varningsblinkers, reflektor och ljudsignalanordning

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • Man kan lätt själv kontrollera strålkastarnas funktion före besiktningen. Be någon om hjälp för att kontrollera bakljusen, blinkljusen och backljuset.
  • Registerskyltens belysning glöms lätt bort eftersom den ju inte påverkar den egna körningen.
  • Med framlyktor avses parkeringsljusen. Även dessa måste fungera, trots att de inte används när man kör.
  • All belysning som har monterats på fordonet ska fungera. Extra ljus (t.ex. dimljus) som har monterats efter fordonets registrering och som inte fungerar, ska tas bort.
  • Bilbatteriets fäste kan du själv kontrollera före besiktningen: ta i och känn efter att det sitter stadigt.
  • Felaktiga och farliga elkopplingar kan man upptäcka själv; det ska inte finnas några löst hängande ledningar eller annat som kan leda till kortslutning.
  • Bakre reflexer är obligatoriska på bilar och släpvagnar. Du märker om de saknas.
  • Tutan används ju sällan, men det är bra att kontrollera ibland att den fungerar.

Kontrollpunkt: Miljöskador

Mätning av avgaser från bensinmotor, mätning av avgaser från dieselmotor, buller, oljeläckage, radiostörningar, OBD-mätning och avgasutsläpp.

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • Kör en liten runda så att motorn värms upp innan du kommer till besiktningen. Under varmkörningen förbränns extra sot som kan förvränga utsläppsmätningen. En varm motor ger samma utsläppsvärden vid besiktningen som vid normal körning.
  • Extra utsläpp och buller orsakas ofta av fel på avgasröret. Oljudet avslöjar ju lätt ett fel på avgasröret.
  • För att utsläppen överhuvudtaget ska kunna mätas måste motorn vara i tillräckligt bra skick. Särskilt i bilar med dieselmotor måste man komma ihåg bytesintervallet för kamremmen. Om remmen inte bytts eller det inte finns vetskap om byte, kan utsläppen inte mätas och det leder till att besiktningen underkänns.
  • Några droppande läckage ska det förstås inte finnas i en bil. Om sådana förekommer, märker man dem lätt genom att det blir spår på den egna parkeringsplatsen.

Kontrollpunkt: Chassi och kaross

Balkar och hålrum, bottenplatta, ram, axlarnas infästningsbalkar, avgassystem, kaross, bränsletank och ledningar, skyddskonstruktioner och lastkorg samt chassiets och karossens övriga konstruktioner.

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • Fukt och särskilt vägsalt utsätter fordonets karosseri för många prövningar. Ett smutslager på chassit gör att det hålls fuktigt länge och orsakar rostskador. Regelbunden tvätt hjälper till att skydda mot rosten och håller karosseriet i skick.
  • Vad gäller rostskyddsbehandling finns det bilmärkesspecifika rekommendationer.
  • När det gäller rostskyddsbehandlingen av ditt fordon kan du också fråga råd av besiktaren i samband med besiktningen.

Kontrollpunkt: Styrinrättning

Styrleder, styrstag, styrväxel och annan styrinrättning

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • Man kan själv märka om fordonets styrkrafter är olika vid sväng till vänster och till höger eller om fordonet verkar dra åt något håll vid körning rakt fram.
  • Om bilen är försedd med styrservo ska den vara i skick vid besiktningen. 

Kontrollpunkt: Övriga anordningar och annan utrustning

Transmission, säkerhetsbälten, säkerhetsutrustning, kopplingsanordningar, varningstriangel, hastighetsskylt, motor, låsanordning, anordning som förhindrar olovlig användning samt övriga anordningar och annan utrustning.

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • En slirande koppling kan leda till att fordonet underkänns för kraftöverföringens del. Ofta vet kunden om att kopplingen slirar, men kommer kanske inte att tänka på att det inte godkänns i besiktningen.
  • Bilbältenas skick kan du kontrollera själv: bältena ska vara hela och felfria och inrullningsmekanismen och låsen ska fungera.
  • Som förare glömmer man lätt bort bältena i baksätet, men det är lika viktigt att dessa är i skick.
  • Med kopplingsanordning avses dragkrok. Om din bil är utrustad med dragkrok ska den vara i skick, även om du inte använder den. Kontrollera att stickkontakten är i skick och att kroken inte är rostig.
  • Någon särskild förvaringsplats har inte fastställts för varningstriangeln, men den ska vara med när fordonet är i trafik. Det är ju bra att veta var man har den, om den plötsligt skulle behövas!
  • Med hastighetsskylt avses "lappen" som anger en fordonsspecifik hastighetsbegränsning (t.ex. skylten med 80 km/h på vissa skåpbilar). Om fordonet måste ha hastighetsskylt, ska den vara fäst baktill så att den syns tydligt.
  • Ratt- eller växellåset ska fungera. Startnyckeln ska inte kunna tas ut ur tändningslåset då motorn är i gång. Om detta ändå låter sig göras, beror det ofta på att nyckeln är nött. Det lönar sig att byta ut en sliten nyckel.
  • Försäkra dig om att all tilläggsutrustning har fästs ordentligt (t.ex. stänkskydd, hjortbåge, cykelställning, skidbox).
  • Vid besiktningen ser man högst kritiskt på alla fel och brister i säkerhetsutrustningen. Med tanke på sin egen, passagerarnas och andra trafikanters säkerhet finns det skäl att vara noggrann med säkerhetsutrusningens skick.

Kontrollpunkt: Provkörning och sikt

Vindruta och rengöringsanordningar, övriga rutor, speglar, synfält, provkörning, karosseriets inredning, reglage, hastighetsmätare och färdskrivare samt hastighetsbegränsare och övriga mätare

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • En god sikt i alla situationer är en så viktig sak att vindrutespolarvätskan inte får vara slut vid besiktningen – och inte heller annars när fordonet är i trafik. Att fylla på spolarvätska är en enkel åtgärd före besiktningen. En tom behållare för vindrutespolarvätskan leder till en reparationsuppmaning; en spolare som inte fungerar medför att besiktningen underkänns.
  • Vindrutetorkarbladen kan man kontrollera själv och även byta vid behov.
  • Vindrutans allmänna skick påverkar sikten ansenligt: stenskott, slitenhet, repor, matthet… när sikten är dålig är det dags att byta vindruta. Om vindrutan är dålig märks det särskilt väl vid lågt motljus.
  • Vindrutan repas lätt om man skrapar den när den är smutsig. Genom att hålla vindrutan ren håller den längre.
  • Även speglarna ska vara i skick: redan en repig och matt spegel fyller sin funktion dåligt, för att inte tala om en sprucken dito.
  • Chaufförens synfält får inte störas av något. Detta innebär specifikt föremål som är fästa i vindrutan (t.ex. GPS, telefonställning, dekorationstejp) eller upphängda i backspegeln – så bort med Fuzzy Dice-tärningarna!
  • I karossens inredning är det inte designen som bedöms, utan man kontrollerar att sätena sitter fast och fordonets allmänna inre säkerhet.
  • Om det finns skador i stoppningen som frilägger vassa hörn finns det orsak att reparera dessa.
  • Hastighetsmätaren ska fungera och den kan inte ersättas t.ex. med navigatorns hastighetsvisning. Man kan kontrollera hur noggrann den egna hastighetsmätaren är genom att jämföra dess värden med hastighetstavlorna vid vägrenarna.
  • Färdskrivare, hastighetsbegränsare och andra mätare finns i lastbilar och bussar.

Kontrollpunkt: Övriga kontroller

Taxameter, utrustning för skol- och undervisningsfordon, husvagns- och husbilsutrustning, buss-, brandbils-, ambulans- och likbilsutrustning, utrustning för transport av farliga ämnen samt utrustning för fordon som konstruerats för ett särskilt ändamål.

BRA ATT KOMMA IHÅG:

  • I husbilar ska det finnas handbrandsläckare. Handbrandsläckare i fordon ska kontrolleras årligen.
Tidsbeställning på registreringsnumret

Var finns närmaste betjäningsställe?